Oktober

Oktober.  32 grader varmt i en hel vecka.  All aktivitet i land får ske före frukost.

På våra strandpromenader på mornarna hittar vi ibland läskiga varelser från havsdjupen som spolats upp vid högvatten. Se men inte röra.

Det blir för varmt i hamnen. Vi begär broöppning och går till Portimao. Där ligger man bra på svaj innanför pirerna och sover gott på natten.

Vi vill kika lite på hamnarna öster om Lagos.  Efter Portimao kommer Albufeira. Inloppet släpper in dyningen till ankomstbryggan. På den vinglar man som en besökare på Gröna Lund i Lustiga Huset.

Väl inne i hamnen blir det lugnt på vattenytan men tivoliet fortsätter. I lyftkranen kastar man ut skrikande människor fastsatta i gummiband runt fötterna. När vi passerade med Mermaid undrade jag först om det var en person som ville kolla vår masttopp. Vrålet som hördes måste ha betytt något annat.

Vi stångar oss i motvind och motsjö till Culatra utanför Faro. Det var värt besväret. Culatra ligger på en sandrev som bildar totalt skydd mot havsdyningen.

Ett litet paradis med Karibien-karaktär. Äntligen lugn, ro, bad och vacker solnedgång i horisonten.

Huvudgatan i byn Culatra består av sand, sand, överallt. Alla höll sig på betonggångarna. Till och med hundarna undvek att sätta tassarna i den mjuka sanden.

Här kan man få inspiration till den egna trädgården hemma i Sverige.

En promenad till utsidan på ön bjöd på sanddyner, havsdyningar och en förrymd bojsten som flutit iland på en oändlig strand. Omöjlig att plocka upp. Annars var det rent och fint.

Från Faro  börjar vi knalla “hemåt” mot Lagos. Vi angör staden och hamnen Vilamoura. Där är man i minoritet som segelbåtsägare.

Otroligt vilka pengasummor som lagts på parkerade motorbåtar.

Nattlivet runt hamnen är hektisk och högljudd.  Kjell och jag är inte tränade att frottera oss med så många (engelska) turister på en och samma gång.

Affärerna är öppna halva natten men vi hittar en “godisbutik” som faktiskt är stängd. Den innehåller endast sardinburkar. Kanske ingen eftertraktad vara denna fredagskväll.

Nästa dag stävar vi på mot ett lugnt och fridfullt Lagos. Bad och lunch ute på svaj innan vi går in i vår Portugisiska hemmahamn.

Marina de Lagos känns som ett bra vinterval för Mermaid. Lagos stad har lagom tempo och storlek för Kjell och mig. Vi signerar ett 9 månaders brygg-kontrakt. Vi är nöjda med den förlängda sommaren men en viss hemlängtan har smugit sig på.

Med en flygbiljett mot Sverige det bär. Och så slutar bloggen här.