A Pobra do Camarinal

Måndag 10 september.  Från Camarinas till Camarinal i Ria de Arousa.

Vi har fått in en rutin att gå upp när dagen gryr och kasta loss när solens strålar börjar värma efter frukost. Efter 15 minuter ser vi de första tecknet på att solvärmen bara finns inne i rian. Dimma som bullar sig in över landskapet utifrån havet. Snabbt på med varma kläder och flytvästar med säkerhetslinor och man överbord alarm. Dimma, dimma, dimma.

Tack och lov upphör dimman lika plötslig som den började och det i höjd med Cap Finisterre. Europas västligaste udde om man inte räknar med Irland.

Efter några timmar går vi in i Ria Arousa. Efter våra mått mätt känns det som att komma inomskärs med smult vatten och fin vind att segla i. Små öar här och där som ska rundas men även massor med musselodllingar.

Hamnen i Pobra do Camarinal är lätt att angöra o där på svaj ligger Mats  och Ingela  från Oceanseglingsklubben med sin Elin Alida. Vi blir bjudna på en fantastisk god middag i deras fina båt.

På förmiddagen dagen efter tar de med oss på en liten promenad i de gamla kvarteren.

Som vanligt är det fantastiskt roligt att se fjärdar och vattendrag från högre höjder. Här inser man vilka enorma mängder musslor det produceras i bara denna ria.